perfectlies

Så mycket tankar i skallen men så lite som får komma ut. Behöver inte säga så mycket förutom att det enda jag gör nuförtiden är att fly och gömma mig. Jag flyr och ligger i princip bara hemma och tänker knappt på livet utanför min bubbla. Jag kommer fly nu när jag lägger mig framför "The vampire diaries" och riktar tankarna på karaktärernas värld. Jag hatar att det har blivit såhär och jag vet inte vad jag ska göra för att orka vara glad och orka ha kraften att ringa mina kompisar som betyder så fruktansvärt mycket för mig. Jag hatar att jag sviker min familj om och om igen. Jag hatar att jag inte tror på morgondagen. Jag hatar att jag gör de jag älskar allra mest så illa.

Jag försöker rätta till allt jag gör fel, men det blir inte bättre, utan sämre. Kanske är jag för blind för att se rätt och fel, och i mina försök om bättre tider så slinter jag, hamnar inte ens på ruta ett, utan på ruta minus. 95 dagar tills jag fyller 17, kanske blir det bättre, kanske blir det sämre. Man kan aldrig veta om man inte försöker. Men jag är less på att försöka, less på att inte se något ljus, less på att det aldrig blir bra.

Jag får kämpa på, för jag lever ändå dagen som den kommer, men ibland inser jag att jag lever för att inte leva nästa dag. Och jag är verkligen ledsen att säga att jag känner så, men en blogg är till för att skriva hur man känner, och vad man gör, så ska jag ljuga eller? Jag går runt dagarna långa, om jag nu ens står upp och inte ligger i sängen eller sitter vid datorn, äter inte när jag är hungrig, kanske ser nån film, dricker cola som mamma och pappa köper till mej i hopp om att jag ska bli gladare, för jag orkar ingenting, jag orkar inte ens vara vaken. Allting, som hade vänt, jag hade blivit gladare, jag hade lust att göra saker, jag är tillbaka på botten igen.

Nä, nu ska jag gå och sova, har ingenting att vara vaken för och jag behöver sömnen jag kan få. Jag är så jävla hjärntvättad för tillfället att jag inte vet ut eller in, jag kan inte avgöra vilka som tycker om mig och inte, jag kan inte avgöra om jag är hungrig, trött, ja, ni fattar. Jag går snart sönder en sista gång, och då kommer jag inte kunna lagas.