Ärligt talat så hoppas och vill jag att den här veckan ska ta slut så fort som möjligt. Jag vill hem. Trodde aldrig att jag skulle säga det, men jag saknar götlunda, jag saknar arboga. Jag vill hem så att jag kan träffa mina kompisar, jag vill hem så jag kan träffa Jonna. Jag behöver något annat att tänka på. Jag vill inte sitta på ett ställe där jag inte känner någon, visste att det var ett misstag att åka hit med bara mamma och pappa. Alltså, det går bra så länge vi gör något, då är det lugnt. Men timmarna mellan? Dom är inte att leka med. Oron, klumpen i halsen och tårarna i ögonen. Det börjar bli en vana nu.



Det enda som betydde något i mitt jävla liv, det var du. Du var mitt allt och lite till. Vad fan ska jag göra när jag har gråten i halsen, tårarna rinner och det har dem gjort ett tag, går inte att stoppa. Så fort jag tänker på dig och oss börjar tårarna strömma. Vart fan ska jag ta vägen när du inte är här hos mig? Från djupet av mitt hjärta, älskling, jag saknar dig. När du lämna mig så försvann min livslust och det mesta känns fel. Jag orkar inte mer, för du är den enda. Vi lovade varandra, du&jag föralltid. Jag ville spendera resten av mitt liv med dig. Och seriösare har jag aldrig varit. Men hur mycket jag än gråter för din skull, så kommer det inte förändra någonting. Men sanningen är, att jag är så van vid att ha dig så nära. Bara ett sms eller ett samtal bort, men nu skulle du väl inte ens svara om jag ringde. Precis som du inte svarat på sms.

Ikväll, är jag orolig. Jag vet inte vart du är, vad du gör, med vem du gör det, hur du mår, ingenting. Men jag förstår att jag har förlorat rätten att veta det för länge sen. Men oron sitter kvar i magen och vill ta sig upp i strupen, jag vill bara förtränga den, låtsas som om att den inte existerar. Syns den inte, så finns den inte. Men det funkar inte så.
En sak till, jag kan inte sluta tänka på den gången vi kollade på Dear John tillsammans..:(( Vi har kollat på många filmer tillsammans, men den gången, den var speciell.

Jag skulle säga det här direkt till dig om jag kunde, om jag bara visste hur jag kunde få tag på dig.