perfectlies

det gör inte ont
alla mil jag vandrat
det gör inte ont
när vänner jag lämnat
det gör inte ont
att få skiten i sig
det gör inte ont
så länge du är med mig
Håkan Hellström - Så länge du är med mig


Jag borde sluta tänka,
Sluta skriva om honom.
Han är inte min, och har
inte som avsikt att bli heller.

Ändå kan jag inte sluta tänka, vet inte ens om jag gillar honom. En känsla som så länge varit borta, kan vara svår att upptäcka. Kan vara svår att känna igen. Är pirret i min mage pga av känslor, eller är det bara nervositet över att träffa någon jag inte känner så bra?

Jag kan knappast påstå att jag blir knäsvag av att se honom. Men jag blir glad och pirrig. Jag kan knappast påsta att jag blir varm i hela kroppen av att se honom le. Men mitt hjärta börjar bulta snabbare. Jag kan knappast påstå att jag går upp på morgonen med tanken att idag, idag ska jag träffa honom. Men det slutar alltid med att jag vill träffa honom. Jag kan knappast påstå att jag längtar hela dagarna för att få en kram. Men tanken finns där.

Den här gången ska jag försöka att inte få några falska förhoppningarna. Han har inget som helst intresse av mig (vad jag vet). Och det kommer nog inte ändras med tiden heller.


Och imorgon är det fredag, för er som inte vet (:



Så säg som det är
för den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna
för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig
in i mig
Håkan Hellström - Det är så jag säger det