Du vänder mitt humör på bara en sekund.



Jag tänker inte längre ignorera hur ont det gör. Ni kan tycka vad ni vill, men den här staden dödar mig. Jag måste bort, jag ska klara att vara kvar tills terminens slut. En månad och några veckor ska jag klara, men på lovet drar jag bort en snabbis på tre-fyra dagar. Sen skiter jag i vad alla ni säger. Vet inte vart, men småland är det som är mest troligt just nu. Då är jag en bra bit ifrån allt som sårar. En bra bit bort ifrån allt som gör ont. Bara slippa allt folk som påverkar mina tankar och vara helt ensam och tänka ut. Lång bilresa med musiken i hörlurarna, finns inte mycket som är bättre för att rensa tankarna. Sen vet jag juh inte nu hur jag kommer må då, det kan juh helt klart förändras men ah. Så känner jag nu.