Skolan svämmar över mig och jag orkar inte bry mig. Har ett ogjort matteprov, ogjort biologiprov, hemprov, säkert något annat prov också som jag har missat/ska ha snart. Jag vet inte ens. Matteprovet gör jag antagligen nästa mattelektion, biologiprovet gör jag kanske på torsdag? Hemprovet ska vara inlämnat på fredag (tror jag? eller har jag helt fel?), och jag har inte börjat. Mitt rum måste vara helt klart inom 14 dagar. Jag ska hinna handla julklappar till allt och alla. Jag måste ha tid att vara med Jonny. Jag måste ha tid att leva helt enkelt.
Men ja, mitt liv kommer att bestå av plugg och fixa med rummet närmaste tiden iallafall. Så räkna inte med att jag kommer vara mycket social. Men jaja. Ska väl börja med allt plugg nu iallafall. Pusshej.
Jag trodde verkligen att det vände till hundra procent idag. Jag trodde verkligen att jag skulle klara en enda hel dag med enbart bra humör, men det var juh ren bullshit honestly. Jag lyckas alltid, så är det bara helt enkelt. Jaja. Jag är lycklig med hur jag har det just nu, även om det inte alltid är på topp. Men jag antar att man inte alltid kan ha det hur bra som helst. Utan sorg, ingen lycka.
Idag orkar jag inte säga någonting bra. Jag orkar inte låtsas vara glad, för det är jag inte. Jag mår dåligt. När jag mår dåligt är det alltid en väldigt, väldigt, väldigt tunn linje jag dansar runt på. Går jag över gränsen, så gör jag det ordentligt. Jag känner inte för att tappa greppet och bryta ihop igen. Går jag över gränsen så blir jag nämligen hatad av de flesta i min närhet, och jag föredrar att se dem likgiltiga.
Det är så jag förstått det. Att min roll i de flesta, i princip alla sammanhang, är att vara onödig. Kanske inte i vägen, men inte särskillt nödvändig heller. Någon överflödig människa man inte riktigt orkar göra sig av med, men inte riktigt heller orkar bry sig om. Den i vänskapsgänget som används som tidsfördriv. Den som används när den man egentligen ville vara med inte kunde. När en sånn vän bryter ihop orkar man inte stötta. Folk orkar bli förbannade på mig, för att jag sviker min ursprungliga roll. Man orkar inte ta sig tiden att trösta någon man bara har tills vidare, varför skulle man? När jag är nere och det märks, varför skulle du sätta dig ner med mig och försöka prata ut om varför jag mår som jag gör? Det är ju så mycket enklare att ryta till, så jag lär mig att låtsas vara glad när jag egentligen bara vill kräkas ner hela världen och dö.
Som avslutning vill jag bara säga - jo, jag förstår att folk i vanlig ordning antingen kommer att skälla ut mig för att jag känner såhär, eller helt enkelt skita i det. Finns det däremot någon som undrar vad jag är i behov av, så är det någon som är okej med mig som jag är. Någon som inte har mig som tidsfördriv för att det inte fanns någon bättre i närheten.
Någon som kanske - trots att allt jag säger nu är idiotiskt - förstår varför jag säger det. Någon som tycker om mig ändå. Någon som för en gångs skull skiter i att bestraffa.
Ena sekunden är det för varmt. Nästa sekund skakar jag av kylan. Jag saknar älsk. Min hals gör ont. Mitt huvud snurrar. Jag vill ha halstabletter. Jag vill ha te. Jag vill beställa den där jävla ipoden. Jag vill ha Jonny. Jag vill shoppa. Jag vill hitta ny bra musik. Jag är törstig. Min hals är svullen. Måste färga håret. Jag vill inte vara ensam, men orkar inte med något som helst sällskap just nu Jag vill sluta tänka. Jag är på extremt bråkigt humör och tjaffsar rätt mycket just nu. Jag vill ha ständig uppmärksamhet. Jag vill lägga mig ner och sova tills smärtan går över.
Varför känns det som att du håller på att tröttna på mig?
Det värsta med att vara sjuk, är att man har tid att tänka.
Jag har funderat väldigt mycket på människor det senaste. Människor i allmänhet. Beteenden och varför folk gör som de gör. En sak jag tänkt på är att vi alla gör dumma saker. Jag menar, riktigt dumma saker. Saker vi inte är stolta över. Vi dömer också andra för saker de gör, som vi själva anser vara rent idiotiskt. Men hade inte vi en anledning till det idiotiska vi en gång gjorde? Tänk efter lite.
Jag har dömt många människor, bråkat med folk som behandlat mig illa, och vice versa. Men jag har aldrig behandlat någon illa bara för att göra just det. (Okej rephrase finns undantag mot folk jag verkligen har någonting emot.) Men nu pratar jag om vänskaper. Kärlek. Och de sakerna som sårar enligt mig, verkligen gör sådär ont i själen, är när de jag älskar beter sig illa mot mig. Trampar på mig. Men de har sina anledningar också, antar jag. Hoppas jag.
Ändå har jag en ekande mening i huvudet som bara skaver. Att alla människor som brukade vara omkring mig, en och en visar sig vara exakt som alla andra. People always leave. Jag antar att jag är förvirrande.
Lika sjuk idag som igår, inte det minsta bättre. Snarare sämre. Min hals är helt åt helvete så jag kan inte äta, därför får jag ännu mer ont i magen och allt blir bara piss. Det enda som håller mig hyfsat positiv är att jag har bby. Kommer troligtvis inte träffa honom idag, men han finns alltid i mina tankar ändå.
Just nu mår jag verkligen inte bra, huvudet dunkar, halsen svider och det gör ont att svälja. Sitter och darrar för anledningar jag inte förstår mig på. Känns som om hela kroppen säger emot. Jag skakar helt utan anledning, jag förstår inte. I princip allt känns dåligt just nu. Inte exakt allt, men det mesta.
Nä, nu ska jag försöka bli lite positiv, haha. Puss på er iaf!
Blev att åka hem från skolan förut idag då, var med på fyra lektioner sen orkade jag verkligen inte mer. Jag mådde, eller ja, mår helvete. Blev i princip tvingad att åka hem av en lärare för att jag verkligen inte såg ut att må bra. Och ja, det stämde juh. Så jag ringde efter skjuts direkt efter fysiken, sen åkte jag hem, la mig i sängen och däckade totalt. Illamående, ont i magen, ont i huvudet, yr, ont i halsen, ont i kroppen, fryser näst intill konstant, skakar nästan hela tiden, helt svag i kroppen, kunde knappt lyfta ett mjölkpaket utan att börja skaka och nästan tappa det. Så ja, jag mår riktigt dåligt just nu. Iaf, jag döckade totalt som sagt. Vaknade några timmar senare av att älskling kom och pussade mig. Blev inte lite chockad eftersom jag inte hade någon aning om att han skulle komma. Han la sig ner bredvid mig så att jag kunde ligga på hans bröst och hålla om honom, så jag däckade direkt, igen. Vaknade av och till några gånger men somnade bara om igen. Sen vid sju vaknade vi båda och well, jag tvingade mig själv att hålla mig vaken så att jag kan sova inatt också, blir nog inga problem med det för jag är redan trött igen.
Sen åkte Jonny hem för ett tag sen och ärligt, jag saknar honom redan. Trots alla våra småtjaffs och småbråk så älskar jag honom mer än allting annat, och jag skulle aldrig ens fundera på att byta ut honom mot någon. Skitsamma om någon supermodell skulle vilja ha mig, för Jonny är alltid finast i mina ögon, och kommer alltid vara.
Nej, nu dunkar mitt huvud alldelles för mycket för att fortsätta skriva. Jag stannar iallafall hemma imorgon också, missar visserligen ett prov då men jaja, sånt är livet. Nu ska jag bara vila och se till att bli frisk.
Dagen har gått upp och ner, rådepp imorse, flumm under skoldagen, smådepp men ändå glad efter när jag träffade Jonny. Glad över att träffa honom, men osäker pga dåligt humör. Just nu vet jag inte faktiskt. Jag är glad över att ha Jonny här, men vi båda är delvis på dåligt humör så lite jobbigt är det av och till. Jag saknar min Jonna också.
Jaja. Ska vara lite mer social, uppdaterar väl igen om jag kommer på något värt att skriva.
Jag orkar inte gå runt med den här klumpen i magen hela tiden längre. Undrar om jag någonsin kommer sluta vara så rädd för att bli sårad. Tänk vad ett svinigt ex kan påverka en egentligen, den idioten har fått mig att tro att alla killar är likadana. Fast jag vet innerst inne att det inte är så. Jag vet att Jonny inte är som honom, inte ens nära. Men ett visst samtal hemsöker mig. Jag litar på honom till 120% och vet att han inte skulle göra något för att såra mig, men jag är lika rädd ändå. Så fort jag inte är med honom så känns allt piss och jag känner mig helt ensam igen. Jag vet redan att jag inte räcker till åt honom, han vill ha mer.Det känns som att jag bara är jag, och att bara vara jag räcker inte till.
Och ja, nej. Orkar inte skriva mer om det, fyfan. Sitter med gråten i halsen och tårar i ögonen. Måste tänka på något annat. Puss på er.
She could have, when he asked to hold her hand She could have given him her hand, and you never would have seen What would happen if she did so, What the ending would be like
Her eyes are closed, all she sees is your face All she needs is your touch, is that asking too much She'll take you to that place, Where nothing would feel better, just knowing that you're with her
Det finns bara en jag vill ha och det är Jonny <3
kan inte alla få in det i skallen någon gång? Jag varken behöver eller vill ha eran uppmärksamhet längre, så alla ni pöjks som raggar på mig och verkligen fortfarande tror att ni kan få mig kan juh bara lägga av. Ni kommer inte lyckas. Jag har allt jag vill ha och behöver i Jonny. Han är allt jag vill ha helt enkelt. Så ni kan chilla med raggandet och spara det till någon annan ;)
Jag har världens mest underbara pojkvän, no joke. <3
Att det ens kan finnas någon så underbar är svårt att förstå. En blick och han kan få mig att le.
Jag kan inte beskriva hur kär jag är eller hur mycket jag älskar denna underbara människa. Det är så himla skönt att stå någon så nära. Jag är så himla lycklig med honom. Jag är så himla lycklig alla de gånger som jag står precis framför honom och tittar upp mot hans ansikte, varje gång som jag ser honom i ögonen, hans vackra ögon. De gånger jag får honom att le bara genom att jag själv ler, den känslan är fantastisk.
Allt är juh bara skitsamma ändå, och jag orkar inte just nu.
Hårtorken fick torka bort tårarna och ljudet fick dölja gråten, jag vill slå sönder någonting och krypa ihop till en liten klump av ingenting. Det är så fruktansvärt onödigt att jag bryr mig, och jag bryr mig så fruktansvärt mycket ändå.
Nu: Frukost. Snart: off to school. Senare: Vem vet?
Det känns fortfarande inte helt bra. Det är okej nu, men inte mer än så.
Jag ska till skolan imorgon. Kanske inte hela dagen, men jag ska dit. Jag skiter i hur ont jag har i magen och hur illa jag mår, jag måste dit. Missar alldeles för mycket när jag är borta.. Helvete.
I remember every look upon your face, The way you roll your eyes, the way you taste You make it hard for breathing 'Cause when I close my eyes and drift away I think of you and everythings okay
And maybe it's true, that I can't live without you
24/7 on my mind All i ever want is to be with you Making me feel so brand new
I thought i can love no more One too many times before Now every time i look up to the sky I've got you on my mind
The colours of the rainbow shine so bright Everytime i look into your eyes Its the colours of the rainbow that feed my soul Over and over, just like you do
Jag finner inte ens ord, varför ska det vara så svårt? Att kunna beskriva på pricken hur man känner för den mest betydelsefulla människan som man har i sitt liv? Jag har bara lust att gråta, och jag blir tårögd så fort jag tänker på att en dag så försvinner han ifrån mig.
tell me what it takes to let you go tell me how the pain's supposed to go tell me how it is that you can sleep in the night without thinking you lost everything that was good in your life to the toss of the dice tell me what it takes to let you go
tell me that you're happy that you're on your own tell me that it's better when you're all alone tell me that your body doesn't miss my touch tell me that my lovin' didn't mean that much tell me you ain't dyin' when you're cryin' for me
Hahah oh. Kollade nyss på klockan och såg hur mycket den var :o Jag kan säga såhär, jag har fortfarande på mig sovkläder/sjuk-chill-kläder på mig.. Riktigt seg har jag varit hela dagen, och jag känner mig så extremt ful, hahaha, det är helsjukt. Men ah, lite mer positiv är jag nu än när jag vaknade imorse, fyfan. Mår fortfarande illa och har ont i magen och är en bitch rent allmänt men, that's life. Älskling smsade och sa att han skulle komma iallafall, får vi se hur elak jag kommer vara mot honom.. Usch, hatar att vara så tjurig! Jaja, förhoppningsvis lyckas han få mig glad som vanligt <3
Jag har humörsvägningar igen. Eller nej, humörsvägningar är fel ord, jag är mer osäker och förvirrad. Typ som vanligt. Jag är pank, uttråkad och ensam. Jag orkar inte träffa någon alls just nu, och jag vill bara lägga mig ner i min säng och sova. Jag mår illa och har ont i magen, och är en bitch rent allmänt.
Jag hatar att se besvikelsen i min pappas ögon när jag inte går till skolan.
(och ja, jag uppdaterar runt nio. så nej, jag är inte i skolan. och jo, jag har en anledning.)
Tänkte hinna posta ett sista inlägg innan jag går och sover. Vet inte riktigt vad jag skulle skriva, men iallafall. Men åh, för några timmar sen fick jag iallafall ett sms av en kompis där det stod "jag tror jag är lyckligt kär för första gången i hela mitt liv!! :$ hur vet man? :o" Gums, du vet att du är lyckligt kär när du inte längre vill sova för du vet att din verklighet är bättre än alla drömmar som finns (: Anyways, jag är glad för din skull! :'D
och nu fick jag underbaraste smset från älskling :o you make me speechless
Jaja, lägga mig innan klockan ett var det. Natti :*
Åhåhåh! Seriöst, galet glad hela dagen och jag älskar det ;* Varför kan jag helt ärligt inte skriva, för jag vet inte. Det mesta känns bara bra just nu helt enkelt. Fick btw tillbaka min uppsats idag MVG- , sa till läraren att jag trodde att jag skulle få sämre men ändå var missnöjd, då kollade hon bara konstigt på mig och sa att jag var jätteduktig när jag väl orkade försöka, hahaha! Jaja, finns inte mycket att skriva.
Sorry för dålig uppdatering men har varit med älskling så har inte orkat uppdatera, haha! Men jaja, allt är bra med mig och så, så ni behöver inte oroa er ;) Nu ska jag dra för baby och jag ska baka :*
Jag älskar dig Jonny Eriksson, vi klarar allt tillsammans, för såna här känslor försvinner aldrig <3
Åh, mitt humör är extremt bra just nu tbh! (: Jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte har världens bästa pojkvän, för det har jag verkligen.
Det spelar ingen roll hur gråa mina dagar är, eller att mitt humör ibland kan vara djupt nere på havsbotten, du lyckas ändå sprida ett ljus och ge mig ett leende på läpparna. Även fast din närvaro är så långt borta, så är den samtidigt så nära. Vilket skrämmer mig, men på ett behagligt sätt. Du är en speciell person Jonny, det är du. Du har en personlighet som inte någon annan har och det är det jag älskar med dig, du är inte som alla andra. Känslan när jag hör din röst och ditt skratt är helt makalöst, det går helt enkelt inte att beskriva min glädje och den värme som strömmar runt inombords. Jag saknar dig. Du har ett utseende som utstrålar skönhet, likaså din insida. Vacker. En kämpe.
Två månader med underbaraste idag. (och nej jag har inte ramlat och slagit huvudet i en sten, klockan är efter tolv så det är den 12e nu). Och det känns helt sjukt, har gått så snabbt :o :) Men jag älskar dig mer och mer för varje sekund, även när vi tjaffsar om något helt onödigt. Jaja, jag älskar dig otroligt mycket Jonny <3 Du är fantastisk, underbar, finast, sötast, snyggast, omtänksam, bäst, världens bästa pojkvän, och världens bästa vän. Världens bästa människa. Du är det viktigaste jag har.
Annars har den här dagen varit skapligt mycket åt helvete ärligt talat. (nu menar jag onsdag 11/11). Gjorde/sa/skrev om en jävligt dum grej på natten, som var rent ut sagt fel och riktigt onödigt. Jonny och jag började bråka och det slutade med att jag låg och grät i hans armar.. Men vi löste det hyfsat iallafall. Sen drog vi upp samma sak ett antal gånger idag också.. Jag känner mig så jävla fail. Och just nu saknar jag ihjäl mig efter att få somna med hans armar runt mig.. Kalla mig fånig men jag känner mig inte trygg utan honom just nu. Jag litar inte på mig själv. Jaja, orka.
Efter en dag med mycket blandade känslor ska jag snart lägga mig bredvid älsklingen och sova, myys :* Finns inte mycket mer att skriva, just nu mår jag bra och allt känns positivt. Imorgon ska jag till skolan iallafall, har juh 15 minuters föredrag då så måste juh dit. Sen får vi se vad som händer resten av dagen för jag har ingen aning just nu. Jaja. Här får ni en gryym låt och lyssna på så länge ;)
Usch, sitter ute i stallet med systers mini dator nu, går faan inte att skriva på den. Skriver minst fyra fel per mening om jag skriver snabbt seriously :o Fryser om fingrarna gör jag också :( Men tar jag på mig vantarna blir det ännu svårare att skriva så, i'll endure. Annars är mitt humör helt åt helvete och jag lackar på allt :D awesome.. Haha! Svullen läpp har jag också. Varför vet jag inte riktigt men så kan det gå. Jag har lovat mig själv att sova inatt också, får se hur det går. Beror på helt enkelt. Klockan är juh typ tio över tio nu och jag är helt galet pigg. Var trött förut, men nu är jag pigg igen. Får se hur länge jag blir tvingad att sitta kvar här ute.. ;) Tills jag får damp på att jag fryser och går in antagligen (y) Jaja. Nu fryser jag för mycket om fingrarna för att skriva.
Puuuss.
Hur kan livet vara så bra och dåligt på samma gång?
Jag kan helt ärligt säga att jag inte mår helt hundra just nu, och hade jag inte träffat älskling ett tag förut idag hade det antagligen varit ännu värre. För den korta stunden med honom idag (trots dåligt humör på oss båda) fick mig att känna mig älskad, som att det finns en chans att det här kan funka länge. För så fort vi är ifrån varandra och inte har kontakt på något sätt så tvivlar jag. Jag vet att jag älskar honom, jag vet att det bara är honom jag vill ha, jag vet att det är honom jag vill leva med, så länge som möjligt. Men att han inte litar på mig, det är nog den jobbigaste känslan som finns just nu, det trycker ner mig så otroligt mycket. Hur bra kan jag vara som flickvän om inte ens min pojkvän litar på mig? Nej, just det, inte så bra va. Hade det varit med honom som det var med Jonas, så skulle jag antagligen lämnat honom just pga att jag inte vill vara med någon som inte litar på mig. Men det här är något större, något så mycket starkare. Vi har varit tillsammans i snart två månader, men jag har aldrig älskat någon så mycket. Jag älskar allt på honom. Jag älskar hans personlighet, jag älskar hans kropp, jag älskar hans leende, jag älskar hans utseende, jag älskar hans röst. Jag har aldrig älskat någon så fullt ut förut, det har alltid funnits något jag har stört mig på. Men Jonny, helt ärligt, han är underbar och perfekt som han är.
Jaja, tillbaka till ämnet. Jag mår inte helt okej. Jag behöver mina vänners stöd mera nu än vad jag har gjort på länge. Men jag är trots allt glad innerst inne. Jag har bara en del som trycker ner mig just nu. Att det kommer gå över och allt blir bra igen, det tvekar jag inte minsta lilla på. För allt blir bra till slut, så är det bara.
Puuuss.
Btw, kommentarsfunktionen är till för att ni ska kommentera. Tänkte bara om ni hade missat det?
Känns bra att jag sitter och tjurar för att jag är trött och hungrig. Och ja, sova är en bra idé när man är trött, men jag är så hungrig att jag kan inte sova. Men ät då? Nej, det går inte för det finns inget här hemma som duger åt lilla mig. Så kan det gå. Skola blev det ingen idag heller. Jag är aldrig i skolan på måndagar? Hm. Tror att älsklingen kommer hit senare iallafall, tror att det kan behövas.. Funderar på att studsa upp ur sängen och bädda rent som jag skulle ha gjort igår. Fast det är trots allt ganska så extremt jobbigt att resa sig upp, ouf, stora problem.. :o Nu åker bby hemifrån iallafall så är väl dags att resa på mig iaf ;* Ska bädda rent nu, sen tänker jag däcka i sängen igen och vänta på älskling <3
Puuuss.
upd. bby kom inte, sug...
upd 2. han kom visst, haha! han cyklade den sjuka jäveln, men fyfan vad jag älskar honom! <3
Jag tänker inte längre ignorera hur ont det gör. Ni kan tycka vad ni vill, men den här staden dödar mig. Jag måste bort, jag ska klara att vara kvar tills terminens slut. En månad och några veckor ska jag klara, men på lovet drar jag bort en snabbis på tre-fyra dagar. Sen skiter jag i vad alla ni säger. Vet inte vart, men småland är det som är mest troligt just nu. Då är jag en bra bit ifrån allt som sårar. En bra bit bort ifrån allt som gör ont. Bara slippa allt folk som påverkar mina tankar och vara helt ensam och tänka ut. Lång bilresa med musiken i hörlurarna, finns inte mycket som är bättre för att rensa tankarna. Sen vet jag juh inte nu hur jag kommer må då, det kan juh helt klart förändras men ah. Så känner jag nu.
Orkar inte uppdatera så ni får ett test istället. Enjoy ;) ;) ;)
SEXTEST FÖR MODIGA ! Har du haft sex med någon med samma kön? - nej När hade du sex senast? - idag. eller igår? Vem hade du sex med senast? - dum fråga? jonny Haft sex på offentlig toalett? - ja Haft sex i duschen? - Ja Kollat porrfilm? - ja Haft sex i snön? - nejfyihelvete Haft trekant? - nej När blev du av med din oskuld? - 13 Haft gruppsex? - nej Haft sex på öppen plats? - ja Drömt sexdrömmar? - vem har inte? Blivit påkommen när du haft sex? - nej, tror inte det? Haft sex i en bil? - ja Slickat någon? - nej Hur många har du haft sex med? - 4 tror jag? kanske 5, haha åh, jag kmr inte ihåg Haft sex i någon annans säng? - ja Ångrat att du haft sex med någon? - njae. delvis Haft sex på stranden? - ja Vem tog din oskuld? - det är inte viktigt Har du tagit nåns oskuld? - jafan Har/haft kk? - njae Haft sex med någon annans flick /pojkvän? - ja, men till mitt försvar visste jag inte att han hade tjej Tänkt på någon annan när du haft sex? - ja Haft sex i någons förälders säng? - ja Haft sex i sjö/hav/pool? - ja Haft sex med någon kompis bror/syster? - nej Somnat under sex? - nej Vad är det pinsammaste du har gjort under en sexakt? - HAHAHA! Kallat killen för fel namn, ahahahaah! Vem är den bästa du har haft sex med? - älskling <3 Vem är den sämsta du har haft sex med? - uh. lite elakt att skriva här? Har du haft sex med någon kompis? - ja Vem var en slump att du hade sex med? - eh. Haft sex när det är andra i rummet? - ja Varit med någon som är äldre än dig? - ja Varit med någon som är yngre än dig själv? - ja Vad är det märkligaste stället du har haft sex på? - HAHAH, jaduuu finns många! Är du oskuld? - ja, det har ni väl märkt på svaren på frågorna (: Om inte, hur många gånger har du haft sex? - Men gud. Jag har inte direkt räknat?
Jag vet inte varför, men jag är skapligt nere just nu. Kan bero på att min fredagskväll kommer spenderas hemma ensam. Första gången på länge, ohyes. Allting känns bara så, fel. Inget motiverar mig och det finns egentligen knappt någon anledning att stanna kvar här just nu. Känns extremt lockande att vara i nyköping över helgen men det går inte. Bara komma bort ifrån götlunda/arboga ett tag. Kommer juh bort några timmar imorgon då jag åker till eskilstuna. Först öppet hus på NTI Gymnasiet och sen shopping om jag är snäll ;) Behövs! Men vad blir det? Runt sju-åtta timmar jag är borta kanske. Det är juh ingenting. Jaja. Bättre än att sitta hemma kan man juh säga iallafall. Jaja, skitsamma. Det där med att tänka positiv är inte min starka sida just nu, nej.
(hittade ett inlägg sparat som utkast, kände för att publicera)
Har under de senaste veckorna fått reda på några saker (skitsnack osv) som gör mig riktigt ledsen, men inte direkt överraskad. För jag vet hur människor fungerar. Många har snackat skit om mig trots att de aldrig har pratat med mig, alla bara antar. Man får reda på att vänner snackar skit bakom ens rygg. Det värsta är väl att det har handlat om att jag mår dåligt.
Att jag mår dåligt är ingenting som jag har valt. Det är ingenting som jag kan styra över. Jag vet inte varför jag mår som jag gör. Jag har inte blivit misshandlad som barn, jag har inte upplevt ett trauma.. Jag vet inte. Det finns ingenting i mitt minne som ger mig en förklaring till hur jag mår. Ända sedan jag var liten har jag varit överkänslig och gråtit för minsta lilla. Jag har alltid haft svårt med andra människor. Jag vill inte må dåligt, jag vill inte att andra ska må dåligt.
Jag önskar att jag kunde trolla bort all ångest och ledsenhet, inte bara hos mig själv utan främst hos andra. Det gör ont i mig när jag vet att andra mår dåligt. Då bryr jag mig inte om mig själv. Jag önskar att jag kunde göra världen bättre. Hitta botemedel mot aids och cancer, ge vatten och mat till de som behöver, ett tak över huvuden.. Utbildning och mänskliga rättigheter i u-länder. Jag vill hitta ett bättre bränsle som kan ersätta olja. Jag vill göra människor medvetna om vad som pågår i världen, stoppa djurplågeri och pälsindustri. Jag vill sprida kärlek.
Men just nu är allt grått. Det är inte ens svart eller vitt. Jag kan nästan inte gråta längre. Jag ser ingenting när jag kollar i spegeln. Jag har ingen aptit men trycker i mig ändå. Jag vill skada mig bara för att känna att jag lever. Känns som om jag är i tusen bitar. Jag vill bli hel.
Kom inte iväg till skolan, vaknade seriöst inte förrän klockan två idag. Eller jo, vaknade gjorde jag många gånger, men låg kvar i sängen och somnade bara om igen hela tiden. Kanske lika bra att jag stannade hemma, för mitt humör är inte på topp. Brukar visserligen hjälpa att vara i skolan och träffa alla kompisar men ja, nu blev det inte så helt enkelt. Lär spendera resten av dagen med att plugga till provet jag har imorgon. Mest bara för att ha något att fokusera på så att jag inte börjar tänka på en massa negativ skit. Men jaja, skitsamma.
Och just det, jag har inte gratis sms längre, därför smsar jag inte till någon om jag inte är 100% säker på att den kommer svara. Så, vill ni något så får ni börja smsa med mig, för jag börjar inte smsa till någon. Laddar antagligen på mobilen ikväll eller imorgon men just nu, sparar jag dom pengar jag har och smsar bara om det är något extremt viktigt. Alltså kommer jag inte svara på t.ex. "vad gör du? :) <3" om du inte är en extremt viktig människa.
Jag orkar inte bry mig om min såkallade framtid längre. Jag är för lat och orkar inte kämpa för att komma vidare i livet. Jag orkar inte bry mig om jag ligger efter i skolan, eller att jag sitter uppe hela nätterna och knappt äter längre. Allt är bara skitsamma. Jag vill inte sova för jag tycker det är så jobbigt att vakna dagen därpå? Wtf liksom, vad är fel med mig. Jag kommer inte komma någonstans i livet, och jag orkar inte bry mig om det heller. Jag ser på hur mitt liv sakta går mer och mer åt helvete.
Nu ska jag börja på min redovisning som ska vara klar nästa onsdag. Snart..
20 Sanningar om mig. (Ja, jag gör vad som helst för att slippa jobba med min redovisning.)
Jag har en extrem passion för foton.
Jag får ont i magen av allt med kolsyra i, men dricker det ändå.
Till skillnad från andra som brukar vilja ligga inne och göra ingenting när de är sjuka så tycker jag det skönaste då är att vara ute och gå.
Jag avskyr verkligen när folk smaskar. Det är det absolut värsta jag vet. Det kan komma till en nivå att jag måste springa ut ifrån rummet eller bara skriker rakt ut. Eller så bara stirrar jag äcklad och börjar skaka. Det driver mig verkligen till vansinne.
Jag AVSKYR konfrontationer. Att bråka med folk i allmänhet skrämmer mig verkligen. Det kan också leda till att jag lätt låter folk behandla mig som dom vill. Säger ofta inte ifrån.
Något annat jag avskyr är när man ser mina former. Visst, jag har tighta linnen hela tiden, men jag har i princip alltid en stor tjocktröja för att man inte ska se varken mina höfter eller magen.
Jag klarar mig inte utan musik. Har musiken på här hemma hela tiden. Även om jag inte alltid lyssnar så har jag den alltid på och spelar i bakgrunden. Ofta till och med när jag kollar på något på tv.
Jag är riktigt jävla rädd för framtiden. Jag vet vad jag vill göra, jag vet bara inte hur jag ska ta mig dit.
Jag är extremt paranoid. Tror alltid att det värsta ska hända.
Jag har sedan så länge jag kan minnas varit svinrädd för att misslyckas med något jag påbörjar, riktigt töntigt.
Jag har varit riktigt rädd för döden. När jag var kanske tio-elva så brukade jag ligga i sängen och tänka mig att en dag, en sekund kommer allt bara svartna och jag inte kan göra om något. Ändra på någonting. Då är allt över. Jag kunde ligga så i timmar tills jag blev så uppjagad och rädd att jag började gråta och sprang ut till mamma och pappa.
När jag var yngre ville jag
När jag var så liten att jag gick på dagis (hur gammal är man då?), såg jag hur en äldre tjej som jag "såg upp till" vickade på rumpan när hon gick, därav började jag också göra det, och gjorde det en extremt lång tid.
Jag är jätterädd för att vara ensam. Att alla en dag bara ska lämna mig och jag kommer stå ensam utan någon att vända mig till.
Jag är desperat efter ett jobb nästa sommar och funderar nästan på att ansöka på McDonalds.
Jag har fobi för att prestera dåligt på t.ex. sommarjobb, därav har jag aldrig sommarjobb någon annanstans än hos pappa.
Jag har e-x-t-r-e-m-t svårt för att bli kär. Jag blir lätt förtjust, till och med förälskad, men kär är en helt annan femma. Dock när jag väl är kär har jag otroligt svårt för att släppa taget.
Jag är lite av en write-aholic. Jag skriver hela tiden i princip. Anteckningar på mobile, korta rader nerklottradde på ett papper, bloggen, dokument på datorn. Mitt liv fylls av skrivande.
Jag är väldigt dålig på att komma igång med saker. På fredag har jag ett prov, jag kan nästan ingenting och jag har ändå inte börjat plugga. Redovisning på 15 min som jag ska redovisa nästa onsdag, och jag vet fortfarande inte vad jag ska snacka om. Operation overlord, pearl harbor, vad som helst. Allt jag vet är att jag vill att det på något sätt ska höra ihop med andra världskriget.
Jag är fast på mammas jobb. Riktigt plågsamt, hahah! Än så länge har jag hunnit sola solarium, kollat igenom allt på facebook och kollat igenom alla uppdaterade bilddagbocker (och det var riktigt många om man säger så). Hon slutar om fyrtiofem minyter och då ska vi äntligen åka hem. Och inte har jag ätit något än heller så jag är juh inte dåligt hungrig nu om man säger så. Stör mig även på datorn jag sitter vid eftersom den inte har flash player så typ inget på facebook funkar. Galet störande. Hm, jaja. Med musiken i öronen och läsandes bloggar så tycker jag att jag nästan borde kunns få fyrtiofem minuter att gå ganska snabbt? Kan juh försöka! Finns inte mycket mer att säga nu.
Godmorgon. Jag är uppe iaf. Kan juh tillägga att jag inte alls gick och la mig direkt efter att jag publicerade senaste inlägget inatt. Jag var uppe och snackade med Jonny tills klockan fyra. Sen vaknade jag igen två timmar senare, alltså klockan sex. Och ja, jag skulle ljuga om jag påstod att jag hade sovit i två hela timmar. Tog kanske en halvtimme innan jag somnade, så 1,5 timmes sömn ungefär, underbart.. Nu ska jag klä på mig och gå och äta frukost, har galet ont i huvudet så vi får se hur det här går. Jag kommer nog inte vara rolig i skolan idag om man säger så, hahah! Usch, jag vill inte.. Har prov första lektionen, jag har inte pluggat, jag har inte sovit och jag har ont i huvudet. Lycka till Johanna!
och ja, ni älskar att läsa listor om mig så käfft :*
Din kropp: hur lång är du: typ 169 hur mycket väger du: ca 56 vilken sko storlek har du: 38-39 är du nöjd med din kropp: ibland skulle du kunna plastikoperera dig: ja välj en sak du tycker är fulast med dig: haha, mage och ben vilken ögonfärg har du: blåå vilken hårfärg har du: brun har du lång överkropp: eh har du långa armar: eh har du långa naglar: nää Dina känslor, tankar och humör: hur är ditt humör nu: blandade känslor ;) vad tänker du på just nu: Jonny, skolan, testet, musiken som spelas saknar du någon just nu: jaa gillar du någon: jaa är du kär: jaa :* är någon kär i dig: jaa :* älskar du någon: mer än allt annat hatar du någon: njae hur är du om du är hungrig: jobbig, irriterad, allmänt tjurig hur är du om du är (över)trött: sprallig, fnittrig, uppmärksamhetskrävande, kåt om du sovit i tre timmar: antingen jättehyper eller asförbannad på allt Dina önskningar: du skulle egentligen velat heta: Johanna du skulle egentligen velat bo: karlstad, nyköping, valfri stad i skåne din högsta önskan är: ihihih :* <33 du skulle vilja ha: Jonny i min säng ;* Ditt rum: vilken färg är det i ditt rum: grått har du en tv i ditt rum: nä har du en dator i ditt rum: jaa har du en säng i ditt rum: jaa vilken färg är ditt påslakan: vit/blå har du kläder på ditt golv: nää har du tidningar på ditt golv: nää har du något annat på ditt golv: sladdar, matta, grejs
Nu har jag extremt ont i huvudet så ska gå och ta en av mina älskade alvedon och däcka i min säng.
Hade bestämt mig för att jag skulle gå och lägga mig innan klockan tolv inatt, men jag inser redan nu att det inte kommer hända. Jag vet inte varför men jag tycker inte om att sova, eller jag älskar att sova men jag hatar att vakna. Speciellt ensam, jag har ingenting emot att sova ensam men att vakna ensam hatar jag.
Mitt humör sänks också något otroligt mycket på kvällar och nätter, så då vill jag bara sitta och lyssna på musik och göra allt annat än att sova. Då åker oftast depp-spellistan på och låtarna bränner sig fast i hjärnan och sänker humöret ytterligare. Borde egentligen bara lyssna på glad musik på kvällar och nätter. Men det kommer antagligen aldrig hända, nej.
Jaja. Sluta tänka och sluta skriva låter som en bra idé.
Puuuss.
ibland räcker det inte med tre ord för att få upp mitt humör
Vinterkylan kröp fram som aldrig förr då jag steg utanför dörren. Mina andetag bildar rökmoln av is och mina fingrar darrar som höstlöven faller av. Trots att solen skiner är varje vindpust en kall bris emot min näsa. Vintern närmar sig. Så som kylan, i allt.
När jag tänker tillbaka så kan jag inte förstå vart sommaren tog vägen? Det känns som att det var för bara några veckor sen jag gick runt i bikini här hemma, vi hade våra grillkvällar på stranden och ja, det känns helt enkelt som att man nyss kunde gå ut utan en tjocktröja och ändå inte frysa. Kortfattat. Jag saknar sommaren, värmen och allt som hör därtill. Jag saknar dom svala sommarnätterna som spenderades på stranden runt en eld med folk som betyder. Jag saknar impulsresorna till nyköping, dom var inte många men dom som gjordes, vill jag ha tillbaka.
Jag älskar sommaren, men jag älskar även vintern. Faktiskt. Iallafall när det är en riktig vinter. När det kommer snö som ligger kvar och inte bara blir till slask. När man kan sitta inne och mysa under en filt med en kopp varm choklad och titta ut på snön som yr utanför fönstret. Det är mysfaktor på hög nivå. Om man bortser från kylan och att man inte kan sitta någonstans utomhus utan att bli blöt så är vintern underbar.
Det är november nu, känns helt sjukt. November är en vintermånad för mig, helt klart. Men jag menar, det känns verkligen som att det var Augusti nyss, hahah! Jag har fortfarande inte riktigt fattat att det har gått så fort. I mitt huvud är det fortfarande September kan jag juh säga. Kanske för att allt bra hände då? Vem vet.
Och på torsdag nästa vecka har jag varit tillsammans med älsklingen i två månader. Vilket också känns helt sjukt. Liksom, jag kommer ihåg gångerna vi träffades på station och knappt vågade prata med varandra som att det var bara några dagar sen. Det känns som att det var bara ett litet tag sen jag var hemma hos honom för första gången på hans födelsedag. Känns som att det var nyss jag tog mod till mig och gav honom en puss på kinden. Haha, min tidsuppfattning är helt galet dålig kan man juh säga. Allting senaste två-tre månaderna har gått så sjukt fort, som att någon har snabbspolat förbi allting. Jag menar, det är inte så jättelångt kvar på första terminen i nian, sen är det dags för gymnasieval. Sjukt, verkligen helsjukt.
Oj, börjar bli lite långt nu tror jag, eheh. Jaja.
Puuuss.
Dagens låt: Milow - Out of my hands så galet fin låt :')
jag är så fruktansvärt jävla irriterad på mig själv. irritationsobjekt 1: mitt goddamn hår. Jag har minst fem olika nyanser av brunt i mitt hår med en ca 10 cm utväxt av mitt naturliga hår. irritationsobjekt 2: jag är så fattig att en hemlös skulle ge mig pengar. Nejmen, jag har ca 63 kr på kortet och ca 170 kr i kontanter. För två dagar sen hade jag över 750 kr på kortet och över 300 kr i kontanter. Vart fan tar pengarna vägen? :o irritationsobjekt 3: att jag inte får bestämma själv över min vikt. Alla vet att jag går på kontroller för min vikt ganska ofta, right? Har vart på sån kontroll igen, hade gått ner två kg sen sist. Jättebra tycker jag, jättedåligt tycker min läkare. Går jag ner ytterligare tre kg så blir det kontroller två gånger i månaden igen. Men, går jag ner ytterligare tre kg så är jag nästan nere i min målvikt. Störande? Ja. irritationsobjekt 4: har fått typ, tusen nej angående skottland. irritationsobjekt 5: once again, pengar pengar pengar. irritationsobjekt 6: alla wankers som addar mig på msn & verkligen tror att jag ska visa brösten m.m. i cam, kommer aldrig hända.
Jag vet ärligt talat inte vad jag ska tro om någonting längre. Det kommer alltid att finnas tider då saker inte går som man vill. Det kommer alltid att finnas dagar då håret inte är rätt, då kläderna inte sitter som man vill eller då ögonen är svullnare än vanligt. Det kommer alltid att finnas folk som vänder ryggen till, vänner som sviker en, konflikter ur det tomma blå. Det kommer alltid vara någonting som går fel, vare sig det är ett krossat hjärta, ett dåligt betyg eller en nagel som går av. Det kommer alltid finnas bakslag, och många om jag får lägga till. Det kommer alltid att finnas krossade speglar, a-brunnar och svarta katter som springer över vägen. Imorgon kommer allt bara vara ett kapitel om det förflutna. Det kommer alltid att vara någonting, men någonting är inte allt.
Ärligt talat, jag är på asdåligt humör och minsta lilla kommentar får mig att gråta, hahaha. Jag kanske överdriver, men så är det ibland. Åh, jag bråkar med alla idag, älskar mig själv atm <3 mm, inte.
Just nu finns det nog ingen förutom Jonny jag kan prata med, och ärligt talat det känns piss.
Jag hatar mig själv för att jag är så överkänslig mot allt, åh, jag fattar inte.
Åkte till örebro med älsklingen och mamma idag då, men hittade nästan ingenting faktiskt. Blev bara underkläder, vantar och lite smågrejer till rummet. Jaja, slösade juh inte mycket pengar iallafall. Sen blev det hem och käka tacos sen chill. Och just nu sitter jag här med en varm katt liggandes i knät. Han fick helt plötsligt något gosryck och ville ligga i mitt knä. Min bebisplutt <3 Älskling och jag ska väl snart sova skulle jag tro, haha. Men jag är galet pigg, men jaja. Finns inte mycket mer att säga.
